Förslagen

Förslagen beskrivs i grund och botten som ett sätt för EU att återta lite kontroll över internet och stärka upphovsrätten för kreatörer och medier.

Dels talas det om en länkskatt med syfte att ge medier betalt när artiklar de skapat används för att bli innehåll på andra sajter. Tanken är att om en extern sida skapar engagemang på grund av någon annans arbete skall skaparen av innehållet få betalt. För att få dela andras material skulle man därför behöva ett licensavtal med de medier som artiklar och innehåll delas från. Förslaget gäller inte privatpersoner men kommer att gälla för exempelvis bloggar.

Upphovsrätts-filtret är dock den stora frågan. I grunden bygger förslaget på att alla tjänster där användarna tillåts publicera eget material i fortsättningen måste ha ett filter som ser till att det i detta uppladdade material inte finns något som är upphovsrättsskyddat. Detta förslag påverkar således alla typer av sociala medier och innefattar alla typer av upphovsrättsskyddat material från konstverk till musik och bilder.

Vad händer nu?

I ett uppmärksammat filmklipp på Twitter stod det klart att förslagen röstades igenom till stående ovationer i EU-parlamentet och både länkskatten och filtret kommer med stor sannolikhet att bli en realitet. Men vad innebär det?

Många menar att detta innebär en nya era för internet där yttrandefriheten är mer begränsad och där nya medieaktörer riskerar att få svårt att etablera sig.

Länkskatten förutspås resultera i en av två saker. Antingen kommer det att bli dyrt för mindre aktörer att etablera sig till följd av att de kommer att behöva betala pengar till de medier varifrån de aggregerar sitt material eller så kommer den höjda kostnaden resultera i mindre spridning av nyheter och artiklar och därmed riskera att hämma diskussion på internet.

Även gällande filtret finns risker för att mindre och nya aktörer drabbas kraftigt till följd av kostnaden för att ta fram ett filter av denna typ, vilket i sin tur skulle kunna hämma konkurrensen på marknaden. Exempelvis har Google utvecklat ett liknande verktyg för att hålla koll på vad som laddas upp på YouTube och utvecklingen av detta uppges ha kostat runt 400 miljoner. Vidare menar motståndare till beslutet att ett filter av denna typ kan minska möjligheten att diskutera andras verk, möjligheten till satir och samhällskommentering samt yttrandefriheten på internet överlag. Framförallt oroar sig människor för vad nästa steg i denna övervakning skulle kunna bli.

Precis som när GDPR infördes i våras finns det risk för att den potentiella lagstiftningen ritar om kartan för hur privatpersoner, företag och medier får föra sig på internet. Om de nya direktiven leder till ett bättre skydd av upphovsrätten på internet återstår att se.